OM PROJEKTET
Tiderna förändras och vi med dem. Saker som en gång haft hög status och älskats, vördats och vårdats fyller nu förråd, garderober och vindar. Lexikon, analoga teknikprylar, pianon, chiffonjéer, knyppeldynor. Listan kan göras lång. En del saker kommer säkert få sin renässans, andra inte. Alternativen när något mist sin ursprungsfunktion är antingen att spara till eftervärlden, kasta eller återvinna. Historiskt sett har vi människor alltid varit återvinnare, det är bara de senaste 150 åren vi blivit duktiga på att spara, dokumentera och reflektera över vår historia. Under samma tid har vi också blivit förskräckligt ”duktiga” på att kasta saker, men så har vi ju aldrig förut nytillverkat så mycket heller…
Gamla vävstolar är lite som textilredskapens pianon. De är stora, tar plats, hur vackra de än är så åldras de inte med behag. En gång älskade och vördade, nu gistna och obrukbara. Och de finns i mängder. Det vet alla som någon gång sysslat med vävning. Köp&Sälj-sidor är fulla med annonser där vävstolar skänks bort, vävstugor och hemslöjdsföreningar sållar hårt i vad de tar emot. För tyvärr så gäller inte ”äldre är bättre” i vävningens värld. Någonstans där föddes tankarna till ett återvinningsprojekt. Nu har vi har tagit vara på en vacker gammal vävstol som annars skulle åkt på tippen. Vi tänkte se hur mycket av den man kan ge nytt liv och återvinna till nya ändamål. Projekt: Vävstol startar nu, följ det här eller på Facebook och Instagram @gravlingsnaturprodukter. Använd gärna #projektvävstol för att posta dina egna vävstolsprojekt. I Samarbete med länshemslöjdskonsulenterna i Uppland.
Det är fint virke i vävstolen vi har valt att återbruka. Här är de utsågade delarna till projektets första produkt; en täljhäst.
Den gamla vävstolen får liv igen. Först ut i Projekt:Vävstol blir en täljhäst av vävstolens ena sidostycke.
En täljhäst används för att hålla fast ämnet när man täljer med bandkniv. Man får mycket större kraft och täljningen blir mer effektiv.
Dags att hämta fler delar i snickarboden!
Bom sågad i bitar i väntan på svarvning.
Den här vävstolen har varit med om en hel del och även om den är gjord av fint virke från början har materialet sina skavanker. Men vi försöker utgå ifrån det vi har och ta tillvara på det så gott det går.
Bommen blev t.ex. till slöjdklubbor, eller bildhuggarklubbor som de egentligen heter. Här spelar defekter och skador mindre roll, det blir garanterat fler allteftersom man använder dem.
Färdiga slöjdklubbor, inte så vackra men funktionella.
Nasta sak att ta rätt på blir vävstolens lattor. De har förborrade hål, dem är det ju dumt att inte ta tillvara på.
En lagom stor bit latta med knoppar av kasserade knyppelpinnar blir till en knopplist. Eller skall man kalla den för knypplist?
Att hänga nycklarna på, kanske?
Handtagen till knyppelpinnarna kommer också till användning.
Fler knopplister av vävstolens lattor och knyppelpinnar. I bakgrunden syns också något som så smångingom skall bli sylar. Men mer om dem senare!
Dags för nästa del av Projekt:Vävstol!
Bom, ett dekorelement och lite delar från sidostycket blir till en portabel huggkubbe.
Bärbar!
Klyvning av ämne i färskt trä. Genom att inte hugga med yxan utan istället slå på den med klubban kan man både precisera hugget och skona kubben.
Dags för nästa del av vävstolen!
Handtagen från spärrhjulet har blivit till sylskaft. Sylarna är uppslipade spillbitar av cykelekrar.
Projekt:Vävstol är nästan klart, vi väntar bara på bättre fototillfälle. Ja, och så skall det ju bli något spännande av slagbommen också! Ännu så länge har den gamla vävstolen blivit till två nya täljhästar, två portabla huggkubbar, sylar, knopplister, bildhuggarklubbor samt skaft till en karvsnittskniv.
Senaste kommentaren