Från Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Skavfr%C3%A4ken Skavfräken är en numera ganska okänd fr

Från Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Skavfr%C3%A4ken

Skavfräken är en numera ganska okänd fräkenväxt som likt svarta streck skjuter upp ur mossar, diken och sumpmarker. En gång i tiden användes den dock flitigt och var till och med så viktig att den gav namn åt platser och byar!

Den kiselstinna stammen är så sträv att man med lätthet kan fila naglarna med den, för att inte tala om trä, horn, ben och till och med metall! Den kan bli nästan en meter hög, är räfflad längstmed stammen med ca 20 räfflor, är ihålig men trots detta mycket svår att trycka ihop. Den har inte mycket till blad utan är egentligen bara ett hårt rör med en sporansamling på toppen.

Denna speciella växt har förutom som sandpapper också fått fungera som stålull, ihopknuten till en skäftviska skall den vara oslagbar för att rengöra grytan efter ett mesekok! Den gryta stålull inte rår på skall tydligen bli blank och fin igen med en skäftviska. Man har även använt skavfräken till att skura golv med och dess egenskaper går igen i de många namnen, t.ex. skavgräs, skavrör, skurgräs, skäfte och sjäfte.

Att det varit en viktig växt en gång i tiden kan man ana då det dyker upp i gamla ortnamn såsom Skäftekärr och Skäftesfall. Växten som sådan finns omnämnd första gången i Bromelius Chloris gothica år 1694 men har funnits här mycket längre än så, släktet fräkenväxter skall ha funnits i Skåne redan under trias-juraformation för mellan 251–146 miljoner år sedan.

Härjedalingar drygade förr i världen ut kassan genom att ta med och sälja buntar av skavfräken när de på vintern drog till Hälsingland för att arbeta. Skavfräken används än idag, då till finjustering av träblåsinstrument.

Test av skavfräken på en oputsad nålbindningsnål: